Varje fredag under arbetsåret skriver jag en kort sammanställning av vad jag gjort och ser över min planering för kommande veckor. Under julen går jag tillbaka och läser igenom mina veckosammanställningar, bläddrar igenom min kalender och skriver en årssammanställning. Samtidigt planerar jag, så gott jag kan, för nästa år. Julen är också en tid då jag går igenom och rensar ut fysiska och digitala dokument, tittar igenom olika anteckningar jag skrivit och försöker bli klokare över vad jag hållit på med och vill hålla på med framöver.
En annan julritual jag har kallar jag ”årliga tidskriftskollen”. Istället för att följa de akademiska tidskrifter jag är intresserad av i takt med att de kommer under året lägger jag två dagar av julen på att söka efter intressanta artiklar och recensioner som publicerats under året i de drygt 30 akademiska tidskrifter jag bedömt ligger närmast mina intresseområden. Jag drar ner allt som är intressant till en mapp i Zotero som jag betar av under året som kommer. Tyvärr hinner jag aldrig med att läsa allt, så jag ligger ständigt efter och ”att-läsa-listan” blir längre och längre. Det gör inte så mycket. Syftet med ritualen är framförallt att få en lite koll på vad som skrivits inom mina intresseområden och hur forskningstrenderna ser ut. Bara genom att läsa abstracts och skumma recensioner håller jag mig tillräckligt ajour.
För att summera 2025, så blev det året då jag efter nio år – först som doktorand, sedan som postdoktor – lämnade Lunds universitet. Samtidigt som min tjänst tog slut i månadsskiftet oktober/november, fick jag ett tre månaders lektorat på Stockholms universitet – som nu har förlängts till den sista juli 2026. Hurra!
Förutom att förbereda undervisning – som alltid tar väldigt mycket mer tid än man får timmar för – har de senaste månaderna också präglats av att ro i hamn ett antologiprojekt jag och huvudsakligen kollegorna i Lund arbetat med de senaste två åren. Den 12 december kunde jag och min medredaktör Frits Gåvertsson skicka manus till handboken Att skriva idéhistoria till tryckeriet. Den bör publiceras såväl tryck som fritt online i slutet av januari.
De senaste åren har jag, som alltid, skrivit väldigt mycket, men lite har blivit publicerat (eftersom peer-review processer tar en evinnerlig tid). Därför är det extra kul att Att skriva idéhistoria, med två kapitel av mig, är på gång. Därtill fick jag i oktober en artikel publicerad i History of Intellectual Culture , där jag undersöker överlappningar mellan vetenskap, ideologi och andlighet utifrån förespråkare av holism. Det är en sorts fortsättning på en annan artikel jag skrivit som spårar termen holism i 1900-talets olika vetenskaper. Den artikeln kommer att publiceras i Lychnos i början av 2026. I samma nummer bidrar jag också med en recension av Tillståndet. Om postmodernismen och dess lärdomar.
2025 medverkade jag på Nordiska historikermötet,en kunskapshistorisk konferens samt på en workshop arrangerad av Nordiska sommaruniversitetet. I år lär det bli färre konferenser eftersom det är svårt att kombinera med mycket undervisning. En konferens ska jag i alla fall hinna med: Svenska historikermötet i Malmö i maj, då jag arrangerat en session om idéhistorieämnets egenart som huvudsakligen bygger på presentationer av bidrag till ovan nämnda antologi.
Något jag lyckats mindre bra med under det gånga året är att erhålla stipendier. I början av nästa år ska jag åter söka bidrag från de två stora anslagsgivarna VR och RJ, men vetskapen att knappt 10 % av ansökningarna går igenom gör mig inte hoppfull. Därför kommer jag även söka ett par mindre stipendier. Samtidigt kommer jag forska på så gått det går utan medel. Idéer har jag gott om, däremot är jag rådvill kring vad jag ska prioritera att arbeta med de kommande månaderna. Jag har idéer om att utveckla en text jag skrivit om forskningsmiljöer; att skriva en kultursidestext om begreppet holism med anledning av att det fyller 100 år 2026; att arbeta vidare med frågor om kulturkrig och polarisering som jag tidigare ägnat mig åt; och flera tankar om historiefilosofiska projekt, inte minst har jag en vision om att sätta ihop en bok med ett urval av R. G. Collingwoods texter översatta till svenska. Att bidra till att historievetenskapen blir mer historiefilosofiskt och vetenskapsteoretiskt medveten är över huvud något jag tror är viktigt för dess utveckling (vilket jag tidigare skrivit om exempelvis här och här).
Återkommande läsare av bloggen har förhoppningsvis noterat att den fått ett litet ansiktslyft under hösten. Den är mer lättnavigerad nu och det är lättare att få info om vem jag är, hur man kontaktar mig och hur man hittar till mina publikationer. Med det önskar jag gott nytt år!
Efter humanismen 