Tredje året

Jag går nu in på mitt tredje år av forskarutbildningen, således även det tredje året med bloggen. Läsarantalet är fortsatt litet, undantaget mitt inlägg om Foucault som många hittat fram till. Jag kan notera att jag fortsatt postar ungefär ett inlägg per månad och hoppas kunna fortsätta i samma takt framöver. När jag tittar på de inlägg jag skrivit under det gångna året slår det mig att vänsterpolitik är ett återkommande tema i diskussioner om arbetskritik, vegetarianism, anti-kapitalism och integritet. Två inlägg ägnades åt arvet efter upplysningen och universalism. Bara ett handlade om avhandlingen.

Jag har många idéer om saker jag vill skriva om på bloggen, men har under forskarutbildningens andra år, särskilt under den gångna vårterminen, fått allt svårare att få tiden att räcka till. Jag har under läsåret avverkat tre kurser, varav en superbra kurs vid Göteborgs universitet vars examinationsuppgift jag omvandlande till ett blogginlägg. Jag läste även min första högskolepedagogiska kurs och förvandlade även texten jag skrev för denna till ett inlägg. I somras läste jag en kurs om historiska perspektiv på kunskap, texten jag skrev för denna är tänkt att publiceras i en antologi nästa år och kommer därför inte att läggas upp på bloggen. Jag valde att skriva om praktisk kunskap, som är ett central ämne i min avhandling och som jag också var inne på i nämnda högskolepedagogiska text. Därtill har jag under året skrivit en artikel som är ute på peer-review och som jag hoppas få publicerad framöver.

Jag har nu bara 11-12 högskolepoäng (av 60 obligatoriska) kvar att ta under forskarutbildningen. I vår blir det ytterligare en högskolepedagogisk kurs, men vad jag ska lägga de sista poängen på vet jag ännu inte. Höstterminen kommer dock att vara fri från kurser och jag ser fram emot att kunna lägga större fokus på själva avhandlingsarbetet. I oktober har jag fått forskningsbidrag för att till Storbritannien och gräva i arkiv i två veckor. Jag har ingen vana av akrivgrävande och finner mikrofilmer och gammeldags handstil bra mycket mer skrämmande än lockande. Jag lär återkomma till hur resan utfaller.

Under det gångna året har jag presenterat olika aspekter av avhandlingsarbetet i många olika sammanhang och har ytterligare fyra presentationer nu under hösten. En av dem kommer att göras för the Swedish Association for America Studies och ska handla om John Deweys politiska tänkande, som jag känner en växande sympati för. Över huvud har politiken fått en allt större roll i avhandlingen. Innehållet i de övriga presentationerna är något diffust än så länge. Presentationer är ofta nyttiga, inte minst för att det ger deadlines att jobba efter, men texterna går aldrig att placera in i avhandlingen rakt av. Därför är det hög tid att jag sätter mig med alla texter jag skrivit under avhandlingsarbetets föregående två år och försöker plocka ut vad som kan användas, gör vissa revideringar och planerar för hur jag ska arbeta vidare med den text jag har. Därtill behöver jag revidera avhandlingens syfte och frågeställningar och kanske även mitt teoretiska ramverk. Förhoppningsvis kan detta hjälpa mig att strukturera upp det fortsatta arbetet. I nuläget känns allt aningen spretigt, ofokuserat och snudd på övermäktigt. Men fortfarande roligt och intresseväckande.

Introduktion

Den här bloggen kommer att vara mitt offentliga anteckningsblock. Avsikten är att tvinga mig själv att formulera mig bättre än vad jag hade gjort om jag bara skrev för egna ögon. Dessutom hoppas jag såklart att en och annan läsare hittar hit, finner innehållet intressant och bidrar med värdefulla kommentarer.

Till hösten påbörjar jag forskarutbildningen i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Säkert kommer många av inläggen att beröra mitt avhandlingsarbete, varför jag kort ska beskriva bakgrunden till detta. Mina studier har varit ganska spretiga, men i huvuddrag involverar de ett kulturvetenskapligt program och kandidatuppsatser i filosofi och litteraturvetenskap, och därefter masterprogrammet i historiska studier med inriktning mot idéhistoria vid Stockholms universitet. Min kandidatuppsats i filosofi behandlade den personliga identitetens problematik med fokus på idén om narrativ identitet. Kandidatuppsatsen i litteraturvetenskap undersökte frågor om trauma, modernitetskritik och vittnesproblematik utifrån W.G. Sebalds bok Utvandrade. I efterhand har det gått uppför mig att de frågor jag berör i uppsatserna, om minne, tid, glömska, narrativitet, identitet, och förhållandet mellan språk, erfarenhet, mening och verklighet på många sätt hör ihop med och ofta diskuteras inom historieteorin, som är ett av mina primära intresseområden. Anknytningen till historieteori och nämnda temans tvärdisciplinära karaktär gör att de lämpar sig särskilt väl för en idéhistoriker att ta sig an.

Min masteruppsats var en undersökning av hur svenska historiker debatterat historie- och kunskapsteoretiska frågor mellan 1965 och 2015 utifrån artiklar i tidskrifterna Scandia och Historisk Tidskrift. Min teoretiska ansats inspirerades av den amerikanske pragmatiske filosofen (eller post-filosofen, om man så vill) Richard Rorty, som är en av mina personliga favoriter och som säkert kommer att dyka upp i bloggen framöver. I en fotnot i en av Rortys essäer fastnade jag för ett påstående han gör om att de så kallade neopragmatisterna (han själv, Quine, Putnam, Brandom, Davidson m.fl.) skiljer sig mot de klassiska pragmatisterna (Dewey, Pierce, James) genom att de talar om språk istället för erfarenhet, formade av den språkliga vändningen som de är. Rorty fick det att låta som att erfarenhetsbegreppet helt spelat ut sin roll, vilket jag reagerade på eftersom att diskussionen om detta inom bl.a. historieteorin tvärtom är ganska livlig. Jag började läsa in mig på John Deweys relation till erfarenhetsbegreppet och började även snegla på historieteoretiker som använde sig av begreppet och fastnade då för Robin George Collingwood. Hos Collingwood och Dewey fann jag många för mig oväntade paralleller; båda förkastar den traditionella korrespondensteoretiska epistemologin till förmån för en praktiskt orienterad kunskapssyn och betraktar kunskap som en historisk produkt snarare än något evigt. Båda behandlar dessutom kunskap och erfarenhet i relation till filosofi, estetik, historieskrivning, religion och naturvetenskap. De var båda holister, liberaler och inspirerade av idealismen. Dessutom levde de ungefär kring samma tid, slutet av 1800- och början av 1900-talet, vilket är en tid som fascinerar mig. Dels på grund av modernismen, dels för att det är tiden för många nya vetenskapers uppkomst och för brytningen mellan analytisk och kontinental filosofi, och dels för de stora samhällsomvandlingar som skedde under perioden. Jag började därför skissa på en forskningsplan om en komparativ studie av Dewey och Collingwood med fokus på nämnda aspekter av deras tänkande. På den forskningsplanen antogs jag till forskarutbildningen i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet.

Min förhoppning är att hålla bloggen vid liv under min doktorandtid för att i mer tillgänglig form skriva ner mina tankar om avhandlingsarbetet, olika texter jag läst, och diverse annat inom humaniora, kultur och politik.