Fjärde året

På måndag påbörjar jag mitt fjärde och sista år som doktorand, vilket också innebär att bloggen fyller tre år. När jag tittar igenom det senaste årets inlägg kan jag konstatera att politik (i bred bemärkelse), psykologi och kritik av humanismen varit tre dominerande teman. Ju närmare disputation jag kommer – i den bästa av världar blir jag klar i slutet av 2020 – desto mindre tid lär jag kunna lägga på bloggen, vilket är tråkigt eftersom den har ett hyfsat antal besökare och jag gillar att kunna skriva lite mer essäistiskt och på svenska, som kontrast till den akademiska engelska jag arbetar med i avhandlingen. Jag ska ändå försöka fortsätta skriva ett inlägg i månaden men lite mer kortfattat än tidigare. Nästa inlägg kommer att ha antropocen som övergripande tema och kommer upp inom kort.

Stora delar av senaste året har lagts på att sammanställa, rensa i och revidera den avhandlingstext jag skrev under de första två åren, samtidigt som ny text tillkommit. I slutet av maj lade jag fram i princip all läsbar text jag då hade för vårt högre seminarium och fick bra kommentarer som hjälpte mig att tänka om avhandlingens syfte och upplägg något. Det hjälpte mig också att identifiera ett par problemområden jag behöver prioritera i det fortsatta arbetet. Att få ihop all text till en sammanhållen avhandling är en utmaning, men arbetet är fortsatt intressant och stimulerande och att det väcker många idéer om sådant jag kan tänka mig att göra efter disputationen.

Nytt är att jag gått och blivit sekreterare i Lärdomshistoriska samfundet som ger ut årsboken Lychnos och sedan årsskiftet har sitt säte i Lund för tre år framöver. I nästa nummer av Lychnos, som kommer ut i början av 2020, kommer jag att medverka med en recension av Dominick LaCapras senaste bok. Det ser ut att bli min andra publikation. Mina första har nyligen publicerats i antologin Kunskap och information: 15 försök. Texten har titeln ”Humanistisk praxis och kritiken av den teoretiska filosofins kunskapssyn” och är en essä jag skrev för en sommarkurs förra året. Antologin finns att köpa här för förmånliga 120 pix.

Under föregående läsår har jag presenterat texter i ett par nya sammanhang och tillbringat två veckor med arkivarbete i Oxford. Jag har också avklarat mina sista doktorandkurser, vilket innebär att jag kan fokusera mer på avhandlingsarbetet framöver. Jag har läst min andra kurs i högskolepedagogik och nu i augusti läste jag kursen ”Introduction to conceptual history” under två veckor på Helsingfors universitet. Kursen var givande (och krävande) men kommer att komma till nytta för avhandlingen, i undervisningen och för mig som idéhistoriker i allmänhet. Kursen har fått mig att fundera över möjligheterna att använda digital humaniora för att kvantitativt belägga förekomsten av olika begrepp i historiskt material. Detta är metoder jag hoppas få möjlighet att lära mig lite mer om framöver och vill gärna återkomma till ämnet i ett framtida blogginlägg.

Utlysning: Doktorandtjänst i idéhistoria, LU

Hösten 2016 antogs jag till forskarutbildningen i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Inga nya doktrander har anställts sedan dess – men nu är det äntligen dags! Sedan igår ligger en utlysning för en doktrandtjänst ute och jag hoppas vi får många bra sökande. Läs mer här.

Tredje året

Jag går nu in på mitt tredje år av forskarutbildningen, således även det tredje året med bloggen. Läsarantalet är fortsatt litet, undantaget mitt inlägg om Foucault som många hittat fram till. Jag kan notera att jag fortsatt postar ungefär ett inlägg per månad och hoppas kunna fortsätta i samma takt framöver. När jag tittar på de inlägg jag skrivit under det gångna året slår det mig att vänsterpolitik är ett återkommande tema i diskussioner om arbetskritik, vegetarianism, anti-kapitalism och integritet. Två inlägg ägnades åt arvet efter upplysningen och universalism. Bara ett handlade om avhandlingen.

Jag har många idéer om saker jag vill skriva om på bloggen, men har under forskarutbildningens andra år, särskilt under den gångna vårterminen, fått allt svårare att få tiden att räcka till. Jag har under läsåret avverkat tre kurser, varav en superbra kurs vid Göteborgs universitet vars examinationsuppgift jag omvandlande till ett blogginlägg. Jag läste även min första högskolepedagogiska kurs och förvandlade även texten jag skrev för denna till ett inlägg. I somras läste jag en kurs om historiska perspektiv på kunskap, texten jag skrev för denna är tänkt att publiceras i en antologi nästa år och kommer därför inte att läggas upp på bloggen. Jag valde att skriva om praktisk kunskap, som är ett central ämne i min avhandling och som jag också var inne på i nämnda högskolepedagogiska text. Därtill har jag under året skrivit en artikel som är ute på peer-review och som jag hoppas få publicerad framöver.

Jag har nu bara 11-12 högskolepoäng (av 60 obligatoriska) kvar att ta under forskarutbildningen. I vår blir det ytterligare en högskolepedagogisk kurs, men vad jag ska lägga de sista poängen på vet jag ännu inte. Höstterminen kommer dock att vara fri från kurser och jag ser fram emot att kunna lägga större fokus på själva avhandlingsarbetet. I oktober har jag fått forskningsbidrag för att till Storbritannien och gräva i arkiv i två veckor. Jag har ingen vana av akrivgrävande och finner mikrofilmer och gammeldags handstil bra mycket mer skrämmande än lockande. Jag lär återkomma till hur resan utfaller.

Under det gångna året har jag presenterat olika aspekter av avhandlingsarbetet i många olika sammanhang och har ytterligare fyra presentationer nu under hösten. En av dem kommer att göras för the Swedish Association for America Studies och ska handla om John Deweys politiska tänkande, som jag känner en växande sympati för. Över huvud har politiken fått en allt större roll i avhandlingen. Innehållet i de övriga presentationerna är något diffust än så länge. Presentationer är ofta nyttiga, inte minst för att det ger deadlines att jobba efter, men texterna går aldrig att placera in i avhandlingen rakt av. Därför är det hög tid att jag sätter mig med alla texter jag skrivit under avhandlingsarbetets föregående två år och försöker plocka ut vad som kan användas, gör vissa revideringar och planerar för hur jag ska arbeta vidare med den text jag har. Därtill behöver jag revidera avhandlingens syfte och frågeställningar och kanske även mitt teoretiska ramverk. Förhoppningsvis kan detta hjälpa mig att strukturera upp det fortsatta arbetet. I nuläget känns allt aningen spretigt, ofokuserat och snudd på övermäktigt. Men fortfarande roligt och intresseväckande.