Vårstädning

Häromveckan fick jag det glädjande beskedet att jag från den 1 september påbörjar en tvåårig så kallad ”postdoktjänst”, vilket är en typ av (sällsynt och åtråvärd) forskartjänst som riktar sig till nydisputerade. Inom denna kommer jag att undersöka vetenskapligt gränsdragningsarbete utifrån begreppet ”holism”, vilket jag skrivit om tidigare.

Att jag kan fortsätta vara verksam i akademin förlänger bloggens livstid. Vetskapen om detta gjorde att det kändes angeläget med vårstädning. Den senaste tidens radioskugga beror alltså inte enbart på att jag haft fullt upp med att skriva ansökningar, undervisa och forska, utan att jag gått igenom alla 62 inlägg jag skrivit på bloggen sedan hösten 2016. Jag har ersatt eller tagit bort döda länkar och korrigerat slarvfel och klumpiga formuleringar. Inte minst har ett stort antal ”dock” raderats.

Tanken med bloggen har aldrig varit att skriva om dagsaktuella ämnen, utan att man ska ha behållning av att läsa sådant jag skrev flera år tillbaka i tiden. När jag själv läser igenom vad jag skrivit kan ett par teman urskiljas.

Givet bloggens namn är det väl inte förvånande att jag skrivit om sådant som humanism, antihumanism, posthumanism och transhumanism samt relaterade frågor om dels människans förhållande till det virtuella och vad som egentligen gör oss till människor, dels om gränsen mellan människor och andra arter, vilket också relaterar till frågan om djurs rättigheter. Ett närliggande ämne är antropocen, som jag skrivit om utifrån böcker av Sverker Sörlin och Clive Hamilton.

Återkommande är även historiografiska och historiefilosofiska frågor som vad är idéhistoria? och hur förhåller sig historiografi till det förflutna? Jag har även skrivit om Michel Foucaults historiesyn, trauma, historieskrivning och narration, upplysningens samtida status och det närliggande temat universalism och de mänskliga rättigheternas historia. Nyligen skrev jag sex inlägg på temat ”idéhistoria i förvandling”.

Ett annat återkommande tema har varit reflektioner kring humaniora och den akademiska världen. Jag har grubblat över humanioras förhållande till naturvetenskap och humaniora som praktisk kunskap och propagerat för införandet av ett humanistiskt basår. Jag har reflekterat över min forskarutbildning (här och här) och om livet efter disputation i en serie om fyra delar (1, 2, 3, 4).

Även politik är något jag behandlat flera gånger. Jag tagit upp Nancy Frasers och Wendy Browns syn på identitetspolitik; antikapitalism och socialistisk arbetskritik utifrån Roland Paulsen och Martin Hägglund; socialliberalismens historia (här och här och här); samt behandlat krisföreställningar och högerradikalism utifrån teman som polarisering, mediekritik, Lars Vilks och kulturkriget.

Jag också tagit upp transcendens och andliga erfarenheter, bland annat utifrån Ernst Jüngers och Aldous Huxleys knarkiga böcker.

Framöver lär flera av dessa ämnen återkomma. Kultur, politik, humanioras samhällsroll och förhållande till andra vetenskaper, samt vår existentiella relation till det förflutna och historiografins syfte är ämnen som fortsatt ligger mig nära. Jag kommer säkert att behandla kunskapsfrågor i större utsträckning än jag gjort tidigare, dels för att gränsen mellan vetenskap, ideologi och andlighet är en central del av min pågående forskning, dels för att jag till hösten ansvarar för en kurs i vetenskapsteori och i samband med det försöker läsa in mig på den aktuella litteraturen om desinformation och kunskapsresistens.